AN Ursae Majoris
| AN Ursae Majoris | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 11t 04m 25,66s |
| Deklination | +45° 03′ 13,94″[1] |
| Skenbar magnitud () | 14,5-19,3 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Variabeltyp | Kataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM+E)[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -279±6, med stor osäkerhet km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -44,989±0,099 mas/år Dek.: -24,972±0,141 mas/år |
| Parallax () | 3,0993±0,1371 mas |
| Andra beteckningar | |
| 2MASS J11042568+4503138[3], 1RXS J110425.6+450319[3], 2EUVE J1104+45.0[3], EUVE J1104+45.0[3], RBS 938[3], SDSS J110425.64+450313.9[3], SDSS J110425.64+450314.0[3], AN UMa[3], SBC9 650[3], RX J1104.4+4503[3], [ZEH2003] RX J1104.4+4503 1[3], PM J11044+4503[3], WEB 9782[3], Gaia DR2 782275761222286720[3], AAVSO 1058+45[3], TIC 252801466[3] och Gaia DR3 782275761222286720[3] | |
AN Ursae Majoris är en kataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM)[2] i stjärnbilden Stora björnen. Den är prototypstjärna tillsammans med AM Herculis för en grupp dvärgnovor med starka magnetfält hos den vita dvärgen. Någon vanlig insamlingsskiva bildas därför inte utan istället följer materialet från givarstjärnan de magnetiska fältlinjerna och ansamlas vid de magnetiska polerna på den vita dvärgen. Dessa blir källor till röntgenstrålning och sänder ut polariserat ljus. Variabeltypen kallas därför också ibland polariserande variabel.[4][5]
Magnetfält
En typisk variabel av denna typ har magnetfält med fältstyrkor på 10 – 80 miljoner gauss (1000–8000 tesla.[4] Den vita dvärgen hos AN Ursae Majoris har det starkast kända magnetfältet bland de kataklysmiska variablerna, med 230 miljoner gauss, dvs. 23 kilotesla.[5]
Ljusstyrka
Stjärnan varierar mellan visuell magnitud +14,5 och 19,3 med en period av 0,07975274 dygn eller 114,84395 minuter.[2] Variabeln kräver medelstora teleskop för att studeras.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Basic data: V* AN UMa – CV of AM Her type (polar)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=AN+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 1 augusti 2019.
- ^ [a b c d] ”AN UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37171. Läst 1 augusti 2019.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Cropper, Mark (1 december 1990). ”The polars” (på engelska). Space Science Reviews 54 (3–4): sid. 195–295. doi:10.1007/BF00177799. ISSN 0038-6308. Läst 1 augusti 2019.
- ^ [a b] Krzeminski, W. (augusti 1977). ”Extremely high circular polarization of AN Ursae Majoris” (på engelska). The Astrophysical Journal Letters 216: sid. L45. doi:10.1086/182506. Läst 1 augusti 2019.
