Adelsfanan
| Adelsfanan | |
 Adelsfanans uniform m/1779 | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1280-1901 |
| Land |  Sverige |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Typ | Kavalleri |
| Storlek | Regemente |
Adelsfanan var Sveriges allra första reguljära kavalleriförband och kan möjligen härledas ända tillbaka till Alsnö stadga år 1280 då den svenska adeln, som motprestation för sina privilegier, förpliktades att bistå kungen i krig genom den så kallade rusttjänsten.
Fast organisation 1565
Fast organiserat blev adelsrytteriet dock först genom Erik XIV 1565. Från 1571 börjar namnet Adelsfanan användas. Organisationen varierade genom tiderna, genomsnittligt motsvarade Adelsfanan ett mindre kavalleriregemente. När det svenska kavalleriet (fanorna) organiserades i regementen behöll Adelsfanan sitt namn. Samtliga officerare var adliga. Under Gustav II Adolfs tid hade Adelsfanan tre kompanier i Sverige och ett i Finland. I 1634 års regeringsform anges Adelsfanans rang främst inom rytteriet.
Omorganisationer
År 1640 omorganiserades Adelsfanan och ett fjärde kompani kom till. Efter 1658 då Skåne blev svenskt sattes även ett femte kompani upp i Skåne. På 1680-talet ökades den till sex kompanier: Upplands, Finlands, Västgöta, Södermanlands, Östgöta och Skånska. Manskapet uppsattes enbart vid krig och enligt adelns privilegier skulle Adelsfanan enbart tjänstgöra inom Sverige. År 1702 lät dock Karl XII föra över de svenska kompanierna till de baltiska besittningarna. Adelsfanan deltog bland annat i slaget vid Lund 1676, slaget vid Fraustadt 1706 och hamnade i rysk fångenskap 1709 vid Perevolotjna dock utan att ha deltagit i slaget vid Poltava dagarna innan.
Pappersorganisation
Förbandet upphörde i realiteten som fältdugligt förband efter Karl XII:s död 1718 och mönstrades för sista gången 1743. Kvar stod en ren pappersorganisation. Efter 1743 (regementet uppgick då till 395 man) gjordes aldrig mera någon "uppsättning" av Adelsfanan och inga generalmönstringar hölls. Att nyrekrytera mötte ändå ingen som helst svårighet. Någon tjänstgöring kom ju aldrig i fråga och adelsryttarnas skyldigheter inskränkte sig till att en gång om året anmäla sin adress hos kompanichefen. Däremot åtnjöt de frihet från vissa kronoutskylder och behövde ej ha något annat slags "laga försvar", det vill säga behövde således ej ta årstjänst eller dylikt.
Finska delen
Finska delen av Adelsfanan hade en styrka på 155 man och var uppsatt på samma tid och efter samma grunder som Adelsfanan i Sverige. Manskapet uppfordrades inte efter 1720 utan istället erlades en vakansavgift. Befälet däremot bibehölls fulltaligt och hade boställen och indelningar. Först 1792, i mån av att de var vakanta, drogs dessa boställen in till kronan.
Nedläggning
Adelsfanans befäl började, i mån av avgång, reduceras omkring 1793, varvid boställen och indelningar indrogs till kronan. År 1809 indrogs befälslönerna, och efter 1823 benämndes dess ringa återstod före detta Adelsfaneregementet, men regementet avskaffades inte formellt förrän 1901.
Förbandschefer
- 1633–1639: Olof Stake
- 1640–1648: Fredrik Stenbock
- 1653–1657: Anton Sternberg
- 1645–1653: Carl Mauritz Lewenhaupt
- 1657–1660: Gustaf Adam Banér
- 1660–1662: Erik Leijonhufvud
- 1662–1664: Johan Wrangel
- 1664–1667: Anton Sternberg
- 1667–1674: Erik Planting-Gyllenbåga
- 1674–1677: Johan Drake
- 1677–1679: Robert Lichton
- 1679–1683: Johan Uggla
- 1683–1695: Mårten Lindhjelm
- 1695–1700: Fritz Wachtmeister
- 1701–1708: Alexander Hummerhjelm
- 1710–1712: Henning Adolph Kruuse
- 1712–1717: Otto Wilhelm Staël von Holstein
- 1717–1721: Nils Christer Baumgarten
- 1721–1727: Anders Ramsvärd
- 1727–1732: Bror Rålamb
- 1732–1749: Mårten Cronstierna
- 1749–1750: Hans Didrik Mörner
- 1750–1801: Wolter Reinhold von Stackelberg
- 1801–1813: Georg Johan De Besche
Bilder
-
Arvid Reinhold von Gardemein iklädd uniform m/1756 för Adelsfanan samt bärande Svärdsorden på bröstet, av Johan Henrik Scheffel -
Okänd officer vid Adelsfanan iklädd Uniform m/1779, med Svärdsorden på bröstet. Av Jacob Axel Gillberg. -
Majoren Gustaf Adolf Lilljehorn i regementets Uniform m/1792 på en miniatyr från ca 1797. -
Porträtt på okänd major i regementets uniform m/1792. -
Kaptenen Adam Johan Lagerberg i regementets uniform m/1792. Målning från ca 1800 av Per Krafft d.y.. -
Emil Adam von Gertten i adelsfanans uniform från tidigt 1800-tal.
Externa länkar
- Adelsfana i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Källor
- Larsson Anders: Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 Jengel Förlag, Östersund 2022 ISBN 978-91-88573-43-8
- Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
- ”adelsfana”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
Referenser
- ^ Armémuseum AM.010354 2016-03-04.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
