Basiskt kopparkarbonat
| Basiskt kopparkarbonat | |
 | |
| Systematiskt namn | Basiskt koppar(II)karbonat |
|---|---|
| Kemisk formel | Cu2CO3(OH)2; Cu3(CO3)2(OH)2 |
| Molmassa | 221,11; 344,65 g/mol |
| Utseende | Gröna resp. blåa kristaller |
| CAS-nummer | 12069-69-1; 1184-64-1; 1319-45-5 |
| SMILES | [Cu+2].[O-]C(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,0; 3,88 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig; olöslig |
| Smältpunkt | 200 °C (Båda sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Basiskt kopparkarbonat finns som två kemiska föreningar av koppar- samt karbonat- och hydroxid-joner. De förekommer naturligt som mineralen malakit och azurit, och i blåa och gröna pigment som till exempel malakitgrönt. Basiskt kopparkarbonat har tidigare benämnts (enbart) kopparkarbonat vilket egentligen är en annan kopparförening.
Framställning
Basiskt kopparkarbonat bildas då en kopparsaltlösning blandas med alkalikarbonatlösning
- CuSO4aq + Na2(CO3)aq + H2O → Cu2(CO3)(OH)2 + Na2SO4aq
Basiskt kopparkarbonat bildas på kopparytor som är oskyddade mot väder och vind. Syre, koldioxid och vatten i luften samverkar till att angripa kopparn och bilda ett grönt lager av ärg.
- 2Cu + H2O + CO2 +O2 → Cu2(CO)3(OH)2
Ärg innehåller oftast även kopparhaltiga sulfatföreningar och ibland kloridföreningar.
Egenskaper
När basiskt kopparkarbonat upphettas till ca 200 °C så sönderfaller det till svart kopparoxid, koldioxid och vattenånga
- Cu2(CO)3(OH)2 → 2CuO + CO2 +H2O
Kopparkarbonatens hydroxidföreningar Cu2(CO3)(OH)2 och Cu3(CO3)2(OH)2 kan få färgen att skifta från blekt grön till djupblå alltefter halten hydroxider.
