Deçaniklostret

Världsarv
Geografiskt läge
Visoki Dečaniklostret
Манастир Високи Дечани Manastir Visoki Dečani Manastiri i Deçanit Del av medeltida monument i Kosovo
Visoki Dečaniklostret i december 2021.
Koordinater	42°32′48″N 20°16′18″Ö / 42.54667°N 20.27167°Ö / 42.54667; 20.27167
Plats	Deçan
Land	Kosovo
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	ii,iii och iv
Referens	724
Historik
Världsarv sedan	2004 (28:e mötet)
Utvidgat	2006
Hotat sedan	2006
* Enligt Unescos indelning.

Visoki Dečaniklostret (serbiska: Манастир Високи Дечани/Manastir Visoki Dečani) eller Deçaniklostret (albanska: Manastiri i Deçanit) är ett serbiskt-ortodoxt kloster beläget 12 km söder om staden Peja i Kosovo.

Klostrets katedral är den största medeltida kyrkan på Balkan och i klostret förvaras över 1 000 medeltida fresker och porträtt i bysantinsk stil, liksom viktiga skrifter från medeltiden och den osmanska tiden. De värdefullaste alstren flyttades till Serbien före Kosovokriget.^[1] Visoko Dečani antogs på Unescos världsarvslista 2004 och utökades med andra kloster till att ingå i medeltida monument i Kosovo, vilka anses vara i fara.

Historia

Klostret grundades 1327 av den serbiska kungen Stefan Uroš III, som därefter antog namnet Dečanski. ^[2] Kungen dog 1331 och ligger begraven i klostret. Byggnationen togs över av hans son Stefan Dušan och avslutades 1335. Väggarna målades först 1350.

Sedan 2004 är klostret på Unescos världsarvslista och det anses vara hotat av albanska extremister.^[3] Klostret är "ett av de mest värdefulla exemplen på den så kallade Palaeologiska renässansen i bysantinsk konst" och "ett värdefullt minne av livet på 1300-talet". Det vaktas dygnet runt av KFOR-soldater.

Händelser

Den 30 mars 2007 hördes en explosion i närheten av klostret, vilket bekräftades av serbiska och internationella källor i Kosovo. Klostrets biskop, Teodosije, menade att det var fråga om en granatattack på klostret med avsikt att skrämma klostrets runt 30 munkar och KFOR-soldaterna. ^[4]^[5] Mellan 2000 och 2007 attackerades klostret sju gånger. ^[6]

Galleri

Baksidan.
Klostrets interiör mot ikonostasen.
Interiör.
Interiör.
Interiör.
Kupolen inifrån.
Fresk föreställande Jesus Kristus.

Se även

Östortodoxa kyrkor

Referenser

^ Kosova Library Mission: Libraries in Kosova/Kosovo, 2000, s. 24, 8
^ http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/regional/SEE/IRPPSAAH/PTA/PTA_KosovoUNMIK_MonasteryDecani_APP.pdf
^ http://whc.unesco.org/en/danger/
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080512002320/http://kosovo.net/news/archive/2007/March_30/2.html. Läst 26 februari 2008.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080219191820/http://www.kosovo.net/news/archive/2007/March_30/8.html. Läst 26 februari 2008.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080129142630/http://www.serfes.org/missionary/monasteryattacked.htm. Läst 26 februari 2008.

Bibliografi

Ćirković, Sima (2004). The Serbs. Malden: Blackwell Publishing. https://books.google.com/books?id=2Wc-DWRzoeIC.
Cultural Heritage of Kosovo and Metohija. Belgrade: Institute for the Protection of Cultural Monuments of the Republic of Serbia. 1999. https://books.google.com/books?id=e6MtAQAAIAAJ.
Ivić, Pavle, red (1995). The History of Serbian Culture. Edgware: Porthill Publishers. https://books.google.com/books?id=7nItAQAAIAAJ.
Krstić, Branislav (2003). Saving the Cultural Heritage of Serbia and Europe in Kosovo and Metohia. Belgrade: Coordination Center of the Federal Government and the Government of the Republic of Serbia for Kosovo and Metohia. https://books.google.com/books?id=cm8tAQAAIAAJ.
Serbian Artistic Heritage in Kosоvo and Metohija: Identity, Significance, Vulnerability. Belgrade: Serbian Academy of Sciences and Arts. 2017. https://www.academia.edu/34710555/Serbian_artistic_heritage_in_Kosovo_and_Metohija._Identity_significance_vulnerability_Belgrade_2017_catalogue_of_the_exhibition_.
Pantelić, Bratislav (2002). The Architecture of Dečani and the Role of Archbishop Danilo II. Wiesbaden: Reichert. https://books.google.com/books?id=G0KRQgAACAAJ.
Peić, Sava (1994). Medieval Serbian Culture. London: Alpine Fine Arts Collection.
Petković, Vesna; Peić, Sava (2013). Serbian Medieval Cultural Heritage. Belgrade: Dereta.
Šakota, Mirjana (2017). Ottoman Chronicles: Dečani Monastery Archives. Prizren: Diocese of Raška-Prizren.
Serbs in European Civilization. Belgrade: Nova, Serbian Academy of Sciences and Arts, Institute for Balkan Studies. 1993. https://books.google.com/books?id=O3MtAQAAIAAJ.
Subotić, Gojko (1998). Art of Kosovo: The Sacred Land. New York: The Monacelli Press. https://books.google.com/books?id=t49TAAAAMAAJ.
Todić, Branislav; Čanak-Medić, Milka (2013). The Dečani Monastery. Belgrade: Museum in Priština. https://books.google.com/books?id=sWlGjwEACAAJ.
Selected Charters of Serbian Rulers (XII-XV Century): Relating to the Territory of Kosovo and Metohia. Athens: Center for Studies of Byzantine Civilisation. 2000.