Ekotemplet, Hagaparken

Ekotemplet på våren 2010

Ekotemplet i Hagaparken i Solna är en av flera mindre byggnader, paviljonger och lusthus som uppfördes i Hagaparken mellan 1788 och 1795. I Sverige finns flera ekotempel; det i Hagaparken är förmodligen ett av de mest påkostade i Sverige och sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.

Historik

Ekotemplet och Amor och Psyketemplet i Axel Fredrik Cederholms målning från 1805.

Templet byggdes 1790 på en liten kulle strax öster om Gustav III:s paviljong och gestaltades som en öppen oval sommarmatsal för Gustav III, som älskade att äta utomhus. Byggnaden hette "Gröna salongen" och kom så småningom att kallas "Ekotemplet", på grund av att ett eko uppstår under byggnadens välvda tak.[1] Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell d.y. under överinseende av Louis Jean Desprez. Till templet specialtillverkades ett stort ovalt matbord som placerades mitt i rummet. Templet renoverades år 1846 av arkitekt Axel Nyström d.ä. Då tillkom bl.a. takmålningar med amoriner och fåglar och en dekorslinga på templets takfris.

Vid nästa renovering, under ledning av slottsarkitekten Ragnar Hjorth år 1924, försvann dekoren på taklisten och på listerna över pelarparen under grå färg. Ytterligare en upprustning gjordes år 1992–93. Vid denna reparerades takstolen och de fragment av takmålningen som fanns kvar räddades och kan beses i Haga Parkmuseum. Vidare återskapades Nyströms övermålade dekorslinga från 1846 som finns fortfarande idag.

Så här beskrivs byggnaden i Gustav III:s bouppteckning: 24 målade träpilastrar med koppartak vilande på 12 piedestaler av trä och sandstensplattor med målat gallerverk mellan pilastrarna.[2]

Bilder

  • Ekotemplet på vintern 2006.
    Ekotemplet på vintern 2006.
  • Ekotemplet, pelardetalj.
    Ekotemplet, pelardetalj.
  • Ekotemplet, vy mot Brunnsviken, vinter 2006.
    Ekotemplet, vy mot Brunnsviken, vinter 2006.
  • Ekotemplet på våren 2010.
    Ekotemplet på våren 2010.

Referenser

  1. ^ Information enligt Hagaparkens parkmuseum 2010-02-06 samt infotavla på platsen
  2. ^ Haga Lustpark, sida 34
  • Informationstavla på platsen

Tryckta källor

  • Hagapromenader utgiven av SFV
  • Haga Lustpark, Elow Söderberg, Bokförlaget Plus, Stockholm 1980. ISBN 91-7406-175-5

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Ekotemplet, Hagaparken.
    Bilder & media
  • SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken
v  r
Byggnader och anläggningar i Hagaparken
Koordinatmärkta artiklar i Wikimap
Fullbordade byggnader
Amor och Psyketemplet (revs 1869)  Ekonomibyggnaden (revs 1932)  Ekotemplet  Finnstugorna  Gamla Haga  Gustav III:s paviljong  Haga källa  Hagaparkens grindar  Haga slott  Haga tingshus  Kinesiska paviljongen  Koppartälten  Stallmästaregården  Prins Gustafs monument  Turkiska kiosken  Villa Ädelsten  Övre Haga
Koppartälten
Ej fullbordade byggnader
Planerade byggnader
Övrigt
Brunnsviken  Gondolen Delfinen  Gondolen Galten  Grottberget  Fjärilshuset  Gustav III:s block  Haga parkmuseum  Haga kulle  Hagaparkens pelouse  Hagaparkens urnor  Haga Trädgård  Hagasessorna  Hagaspåret  Kungliga begravningsplatsen  Galären Lyckans tempel  Nätdragande morianer (hitflyttad 1863)  Pipers generalplan för Haga lustpark  Vasaslätten
Portal:Stockholm
v  r
Arkitekt Per Axel Nyström
Utbildning
Arkitekturstilar
1810-talet
1820-talet
1830-talet
1840-talet
Dekorationsarbeten med Ekotemplet, Hagaparken (1846) · Rannsakningsfängelset, Myntgatan (1846–1852)
1850-talet
Utmärkelser