Göteborgsbrigaden
| Göteborgsbrigaden (IB 47) | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Göteborgsbrigaden |
| Datum | 1949–1992 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Krigsförband |
| Del av | Bohusläns regemente |
| Föregångare | Göteborgs regemente [a] |
| Storlek | Infanteribrigad |
| Högkvarter | Uddevalla garnison |
| Förläggningsort | Uddevalla |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1960 |  |
Göteborgsbrigaden (IB 47) var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1992. Förbandsledningen var förlagd i Uddevalla garnison i Uddevalla.[1]
Historik
Göteborgsbrigaden tillkom genom försvarsbeslutet 1948, då fältregementet Göteborgs regemente omorganiserades åren 1949–1951 till en infanteribrigad.[2]
År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition ställdes grundutbildningen vid Bohusläns regemente (I 17), det vill säga bemanningen av Göteborgsbrigaden och dess systerbrigad Bohusbrigaden (IB 17), mot utbildningen av brigaderna vid Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31).
Älvsborgs regemente med dess brigader ansågs ur beredskapssynpunkt lämpligt, med hänsyn till dess närheten till Landvetter och Göteborg, men även det centrala läget i västra Sverige sett ur resesynpunkt för de värnpliktiga. Hallands regemente ansågs ha goda möjligheter att utbilda en infanteribrigad för denna del av landet. Till fördel för Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) och Hallands regemente (I 16/Fo 31) var även att de båda var försvarsområdesregementen medan det territoriella ansvaret för Göteborgs och Bohus försvarsområde upprätthölls av Västkustens marinkommando. Regeringen förslog därmed att Bohusläns regemente (I 17) med dess två brigader skulle avvecklas.[3]
Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att arméns nya grund- och krigsorganisation från den 1 juli 1992, vilken bland annat skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).[3] Göteborgsbrigaden upplöstes tillsammans med sin systerbrigad och regementet den 30 juni 1992.
Verksamhet
I samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden på sikt att bli Bohusläns regemente så kallade anfallsbrigad, då ekonomin inom försvaret ej tillät modernisering av samtliga brigader. Under brigadens aktiva tid kom den att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59 IB 66 och IB 77. Spaningskompaniet och de tre skyttebataljonerna utbildades vid Bohusläns regemente, medan övriga enheter utbildades vid arméns övriga truppslag.
Bataljoner
Med IB 77-organisationen, kom brigaden till stora delar att organiseras enligt nedan.[4]
|
|
Förbandschefer
Brigadchefer åren 1949–1992.
- 1949–1992: ?
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949
Noter
- ^ Braunstein (2003), s. 77–80
- ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 27 december 2016. https://web.archive.org/web/20161227060602/http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 17 oktober 2017.
- ^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 17 oktober 2017.
- ^ ”Infanteribrigadens förband - Organisation 77”. armehandbok.se. Arkiverad från originalet den 9 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170609190948/http://www.armehandbok.se/Sida_188.htm. Läst 17 oktober 2017.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 }
Vidare läsning
- Bergstrand, Carl-Martin; Åberg, Alf; Uddgren, Hugo Edvard, red (1953). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 1. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245675
- Alm, Josef; Berglund, Carl-Axel, red (1956). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 2. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245674
- Berglund, Carl-Axel, red (1961). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 3. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245672
- Bernstone, Kristian; Ekberg, Lennart; Klasson, Gunnar, red (1992). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 4, [Tiden 1946-1992]. Uddevalla: Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245676
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 325-330. Libris 1549756. https://runeberg.org/mjantreg/
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
