Lysekils stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lysekils stad. För orten se Lysekil, för dagens kommun, se Lysekils kommun.
Lysekils stad
Före detta kommun
Lysekils rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapBohuslän
LänGöteborgs och Bohus län
Kommun, nuLysekils kommun
CentralortLysekil
Inrättad1 april 1903
Upphörd31 december 1970
Uppgått iLysekils kommun
Befolkning, areal
Areal56 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater58°16′18″N 11°26′02″Ö / 58.271694444444°N 11.434°Ö / 58.271694444444; 11.434
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSunnervikens tingslag (–)
DomkretsLysekils rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod1484
Redigera Wikidata

Lysekils stad var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik

Den 6 juli 1900 erhöll Lysekils köping stadsprivilegier, dock med särskilda krav som skulle uppfyllas innan köpingen blev stad. Den 13 mars 1903 utnämndes borgmästaren och enligt reglerna skulle staden bildas månaden efter. Så skedde, och den 1 april 1903 ombildades köpingen till Lysekils stad, och hade hädanefter eget magistrat, rådhusrätt och stapelstadsrätt.[1][2][3] 1931 inkorporerades Slättens municipalsamhälle. 1952 inkorporerades Lyse landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Lysekils kommun.[4]

Lysekil var den sista stad i Sverige som fick egen jurisdiktion i form av magistrat och rådhusrätt. Redan 1938 blev staden dock lagd under landsrätt, i Sunnervikens tingslag.[5]

Stadsförsamlingen Lysekils församling hade bildats som kapellförsamling 1700 som en utbrytning ur Lyse församling.[6]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1575[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver. Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.

Geografi

Lysekils stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 55,98 km², varav 55,50 km² land.[8]

Tätorter i staden 1960

I Lysekils stad fanns tätorten Lysekil, som hade 5 971 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 76,8 procent.[9]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSCFRFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19198412
8412
2485,7
24
19209213
9213
2460,5
24
19229411
9411
2463,2
23
1926101112
101112
2476,2
23
1930141110
1410
2677,7
25
1934112310
12310
2672,1
26
193821428
21428
2675,5
24
194211627
1627
2677,8
23
194631535
31535
2680,4
24
1950122175
2275
3687,0
315
1954122175
2275
3687,1
32
1958122166
2266
3685,2
33
1962123165
2365
3685,7
32
1966220275
220275
3687,0
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

  1. ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1896-1900 Göteborgs och Bohus län sida 1
  2. ^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1901-1905 Göteborgs och Bohus län sida 2
  3. ^ SCB: Folkräkningen 1910 sida 72
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysekils stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 31 i pdf:en

Vidare läsning

  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 164-167. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0166.html 
v • r
Kommuner i Göteborgs och Bohus län 1952–1970
Städer (7 st)
Göteborg  · Kungälv  · Lysekil  · Marstrand  · Mölndal  · Strömstad  · Uddevalla
Landskommuner (37 st)
Askim · Bullaren · Forshälla · Hermansby · Inlands Torpe · Kode · Kville · Kållered  · Landvetter · Lane-Ryr · Ljungskile · Morlanda · Munkedal · Myckleby (upphörde 1962/1/1) · Partille · Romelanda · Råda · Skaftö  · Skredsvik · Smögen · Stenungsund  · Styrsö · Stångenäs · Svarteborg · Säve (upphörde 1967/1/1) · Södra Sotenäs · Sörbygden  · Tanum · Tegneby (upphörde 1962/1/1) · Tjärnö (upphörde 1967/1/1) · Tjörn  · Torslanda (upphörde 1967/1/1) · Tossene · Tuve (upphörde 1967/1/1) · Vette (upphörde 1967/1/1) · Ytterby · Öckerö
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Se även: Sveriges kommuner 1952
v • r
Härader och städer i Bohuslän
HäraderBohusläns vapen
Städer
Kungälv · Lysekil · Marstrand · Strömstad · Uddevalla
Sveriges landskap