Riksdagen 1769–1770


Riksdagen 1769–1770
Ståndsriksdag
Stockholm och Norrköping
Riksdagens varaktighet
22 april 1769–5 februari 1770
(289 dagar)
◄ 1765–17661771–1772 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1769–1770 ägde rum i Stockholm och Norrköping.

Ständerna sammanträdde den 22 april 1769. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Hattpartiets kandidat Axel von Fersen d.ä. som fick 604 röster. 370 röster tillföll Thure Gustaf Rudbeck som tillhörde Mösspartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:

Riksdagen avslutades den 5 februari 1770.

På denna riksdag tog Hattpartiet över regeringsmakten från Mösspartiet. I talmansvalen fick Hattarna övertag över hela linjen. Partiet fullföljde sina framgångar vid valen till utskotten, vilka samtliga föll i händerna på deras och hovets anhängare.[1] Sekreta utskottet kom med en rad anmärkningspunkter mot rådsherrarna, bland annat för att de under Decemberkrisen haft för avsikt att ända till hösten 1770 regera riket med en namnstämpel i kungens ställe. Utskottet kom fram till att ständerna borde döma tio av rådets medlemmar förlustiga sina ämbeten, och detta bifölls av alla stånden – hos borgare och bönder till och med utan votering. Eftersom det redan före riksdagen fanns tre platser lediga i rådet blev totalt 13 platser nu besatta med män från Hattpartiet och Hovpartiet.[2]

Under riksdagen fick de två yngre prinsarnas förälskelser politisk betydelse. Mössorna med stöd av familjen Horn lovade att utverka riksdagens godkännande till ett giftermål mellan Brita Horn och prins Karl mot Karls stöd för deras parti, och som ett motdrag erbjöd Hattarna familjen von Fersen att utverka riksdagens stöd till ett äktenskap mellan prins Fredrik och Ulla von Fersen, men det förslaget avböjdes av den ovilliga familjen von Fersen.[3]

Bondeståndets talman Olof Håkanson avled under pågående riksdag 18 november 1769. Hans begravning i Riddarholmskyrkan 24 november ombesörjdes av Axel von Fersen, men kvarlevorna flyttades i februari året efter till hembyggdskyrkan i Lösen.

Referenser

  1. ^ Grimberg, Carl. ”580 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0586.html. Läst 15 juli 2022. 
  2. ^ Grimberg, Carl. ”581 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0587.html. Läst 15 juli 2022. 
  3. ^ Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926

Externa länkar

  • Berättelser ur svenska historien. Frihetstiden
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
1723 1726–1727 1731 1734 1738–1739 1740–1741 1742–1743 (urtima) 1746–1747 1751–1752 1755–1756 1760–1762 1765–1766 1769–1770 (Stockholm och Norrköping) 1771–1772
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)