Sigma-algebra

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En σ-algebra (sigma-algebra) är ett matematiskt objekt som är av central betydelse för studier inom måtteori och integrationsteori.

Syftet med en sigma-algebra är att beskriva vilka delar av en given mängd X som går att mäta. En ofta använd strategi att lösa problem eller lära sig hur ett föremål är beskaffat, är att splittra upp det i mindre beståndsdelar för att därefter studera dessa separat. Det går det inte att splittra upp ett objekt i vilka delar som helst, utan dessa måste se ut på ett visst sätt. Den matematiska motsvarigheten till det sätt på vilket ett objekt får splittras, är en sigma-algebra. Genom att utesluta vissa "mycket konstiga" delmängder av X erhålls en sigma-algebra som är mycket lättare att hantera.

Formell beskrivning

En σ-algebra (sigma-algebra) över en mängd X är en familj A {\displaystyle {\mathcal {A}}} av delmängder av X som är sådan att

  • A {\displaystyle {\mathcal {A}}} är icke-tom: X A {\displaystyle X\in {\mathcal {A}}}
  • A {\displaystyle {\mathcal {A}}} är sluten under komplementsbildning: E A X E A {\displaystyle E\in {\mathcal {A}}\Rightarrow X\setminus E\in {\mathcal {A}}} .
  • A {\displaystyle {\mathcal {A}}} är sluten under uppräkneliga unioner. Det innebär att om mängderna { U i } i = 1 {\displaystyle \{U_{i}\}_{i=1}^{\infty }} tillhör A {\displaystyle {\mathcal {A}}} , är deras union i = 1 U i {\displaystyle \cup _{i=1}^{\infty }U_{i}} också ett element i A {\displaystyle {\mathcal {A}}} .

Om A {\displaystyle {\mathcal {A}}} är en sigma-algebra i X kallas ofta paret ( X , A ) {\displaystyle (X,{\mathcal {A}})} ett mätbart rum.

En viktig detalj att notera är att elementen i en sigma-algebra på X utgörs av delmängder till X, inte punkter i X.

Om vi exempelvis låter X vara två-punkts mängden X = { 0, 1 }, så kan en sigma-algebra på X vara familjen { Ø, X }; I denna sigma-algebra är mängden X ett element.

Snitt och unioner av sigma-algebror

Låt A {\displaystyle A} och B {\displaystyle B} vara två sigma-algebror på mängden X.

  • Snittet A B {\displaystyle A\cap B} är också en sigma-algebra på X. Den är en del-sigma-algebra av både A {\displaystyle A} och B {\displaystyle B} .
  • Unionen A B {\displaystyle A\cup B} är inte nödvändigtvis en sigma-algebra på X.

Följande exempel visar att familjen A B {\displaystyle A\cup B} inte behöver vara en sigma-algebra, bara för att familjerna A {\displaystyle A} och B {\displaystyle B} är det.

Tag mängden X = {0,1,2} och de två sigma-algebrorna A = { Ø, X, {0}, {1,2} } samt B = { Ø, X, {1}, {0,2} }. Unionen av dessa sigma-algebror är familjen
A B = { , X , { 0 } , { 1 } , { 1 , 2 } , { 0 , 2 } } . {\displaystyle A\cup B=\{\emptyset ,X,\{0\},\{1\},\{1,2\},\{0,2\}\}.}
Om detta vore en sigma-algebra så skulle unionen, {0,1}, av mängderna {0} och {1} vara ett element i familjen A B {\displaystyle A\cup B} .

Sigma-algebra genererad av familj av delmängder

Låt C vara en godtycklig familj av delmängder till en mängd X. Det finns sigma-algebror, F i {\displaystyle F_{i}} , av olika storlekar som har familjen C som en del av sig:

C F i . {\displaystyle C\subseteq F_{i}.}

Den minsta av dessa sigma-algebror kallas sigma-algebran genererad av familjen C och betecknas σ ( C ) {\displaystyle \sigma (C)} ; den är definierad som snittet av alla sigma-algebror som omfattar C:

σ ( C ) = i F i . {\displaystyle \sigma (C)=\bigcap _{i}F_{i}.}

Exempel: Borel sigma-algebra

Ett exempel på en sigma-algebra som är genererad av en familj av delmängder ges av ett topologiskt rum (X,T): Objektet T är en familj av delmängder till X som besitter vissa egenskaper; för detaljer se artikeln Topologiskt rum. Sigma-algebran, σ(T), genererad av denna familj kallas Borel sigma-algebranX.

Exempel: Produkt sigma-algebra

Låt ( X , F ) {\displaystyle (X,F)} och ( Y , G ) {\displaystyle (Y,G)} vara två mätbara rum. På den cartesiska produkten X × Y {\displaystyle X\times Y} skall en sigma-algebra konstrueras baserad på de tillgängliga sigma-algebrorna F {\displaystyle F} och G {\displaystyle G} .

En första tanke kanske är att bilda familjen M {\displaystyle M} bestående av alla produkter A × B {\displaystyle A\times B} , där A är ett element i F och B ett element i G:
F × G = { A × B : A F , B G } {\displaystyle F\times G=\{A\times B:A\in F,B\in G\}}
Denna familj behöver inte vara en sigma-algebra på X × Y {\displaystyle X\times Y} bara för att F är en sigma-algebra på X och G är en sigma-algebra på Y, vilket följande exempel visar.
Låt F {\displaystyle F} = { Ø, X } vara den triviala sigma-algebranX och G {\displaystyle G} = { Ø, Y } den triviala sigma-algebran på Y. Produkten av dessa familjer är familjen
F × G = { × , × Y , X × , X × Y } . {\displaystyle F\times G=\{\emptyset \times \emptyset ,\emptyset \times Y,X\times \emptyset ,X\times Y\}.}
Om vi tar de två elementen A = × Y {\displaystyle A=\emptyset \times Y} och B = X × {\displaystyle B=X\times \emptyset } , så måste deras union
A B = { × Y , X × } {\displaystyle A\cup B=\{\emptyset \times Y,X\times \emptyset \}}
vara ett element i familjen om denna är en sigma-algebra på den cartesiska produkten X × Y {\displaystyle X\times Y} .

Den korrekta definitionen av produkt-σ-algebran på X × Y {\displaystyle X\times Y} är som den minsta sigma-algebra som innehåller familjen F × G {\displaystyle F\times G} ovan; den vanligast förekommande beteckningen för denna är F G = σ ( F × G ) . {\displaystyle F\otimes G=\sigma (F\times G).}

Sigma-algebra genererad av en avbildning

Låt f : X Y {\displaystyle f:X\longrightarrow Y} vara en avbildning från det mätbara rummet ( X , F ) {\displaystyle (X,{\mathcal {F}})} till det mätbara rummet ( Y , G ) {\displaystyle (Y,{\mathcal {G}})} . Detta innebär att familjen f 1 ( G ) {\displaystyle f^{-1}({\mathcal {G}})} är en delfamilj av sigma-algebran F {\displaystyle {\mathcal {F}}} . Elementen i denna familj ser ut på följande sätt:

f 1 ( G ) = { x X : f ( x ) G } , G G . {\displaystyle f^{-1}(G)=\{x\in X:f(x)\in G\},\qquad G\in {\mathcal {G}}.}

De utgör en sigma-algebra på mängden X – faktum är att detta är den minsta sigma-algebra på X som gör f till en mätbar avbildning.

Man kallar den för sigma-algebran genererad av avbildningen f och skriver σ(f):

σ ( f ) = f 1 ( G ) . {\displaystyle \sigma (f)=f^{-1}({\mathcal {G}}).}

Sigma-algebra genererad av flera avbildningar

Låt f : X Y {\displaystyle f:X\longrightarrow Y} och g : X Y {\displaystyle g:X\longrightarrow Y} vara två avbildningar från det mätbara rummet ( X , F ) {\displaystyle (X,{\mathcal {F}})} till det mätbara rummet ( Y , G ) {\displaystyle (Y,{\mathcal {G}})} .

Unionen f 1 ( G ) g 1 ( G ) {\displaystyle f^{-1}({\mathcal {G}})\cup g^{-1}({\mathcal {G}})} av det två sigma-algebrorna f 1 ( G ) {\displaystyle f^{-1}({\mathcal {G}})} och g 1 ( G ) {\displaystyle g^{-1}({\mathcal {G}})} är inte nödvändigtvis själv en sigma-algebra på X {\displaystyle X} ; det är däremot sigma-algebran

σ ( f 1 ( G ) g 1 ( G ) ) {\displaystyle \sigma \left(f^{-1}({\mathcal {G}})\cup g^{-1}({\mathcal {G}})\right)} .

Detta är den minsta sigma-algebra på X som gör både f och g till mätbara avbildningar. Man kallar detta för sigma-algebran genererad av avbildningarna f och g, och skriver

σ ( f , g ) {\displaystyle \sigma (f,g)\,} .

På samma sätt som ovan definierar man sigma-algebran σ ( f i : i I ) {\displaystyle \sigma ({f_{i}:i\in I})} genererad av avbildningar f i : X Y {\displaystyle f_{i}:X\longrightarrow Y} från det mätbara rummet ( X , F ) {\displaystyle (X,{\mathcal {F}})} till det mätbara rummet ( Y , G ) {\displaystyle (Y,{\mathcal {G}})} .

Doob-Dynkins lemma

Låt f och g vara två avbildningar från det mätbara rummet ( X , F ) {\displaystyle (X,{\mathcal {F}})} till det mätbara rummet ( Y , G ) {\displaystyle (Y,{\mathcal {G}})} :

f , g : X Y . {\displaystyle f,g:X\longrightarrow Y.}

Avbildningen g är mätbar med avseende på sigma-algebran genererad av f om, och endast om, det finns en mätbar avbildning F som "sammanbinder" avbildningarna f och g:

g = F f , F : Y Y . {\displaystyle g=F\circ f,\qquad F:Y\longrightarrow Y.}

Skrivet på "matematiska":

g σ ( f ) F : g = F f . {\displaystyle g\in \sigma (f)\quad \Longleftrightarrow \quad \exists \,F:g=F\circ f.}

Bevis av Doob-Dynkins lemma

Antag att avbildningen g är mätbar med avseende på sigma-algebran genererad av avbildningen f:

g 1 ( G ) f 1 ( G ) . {\displaystyle g^{-1}({\mathcal {G}})\subseteq f^{-1}({\mathcal {G}}).}

Varje element A G {\displaystyle A\in {\mathcal {G}}} motsvaras då av ett element B A G {\displaystyle B_{A}\in {\mathcal {G}}} som är sådant att

g 1 ( A ) = f 1 ( B A ) . {\displaystyle g^{-1}(A)=f^{-1}(B_{A}).\,}

Denna association definierar en mätbar avbildning, F : Y Y {\displaystyle F:Y\longrightarrow Y} på mängden Y:

F 1 ( A ) = B A , A G . {\displaystyle F^{-1}(A)=B_{A},\quad A\in {\mathcal {G}}.}

Denna avbildning "sammanbinder" de två avbildningarna f och g:

g 1 ( A ) = f 1 ( F 1 ( A ) ) = ( F f ) 1 ( A ) , A G . {\displaystyle g^{-1}(A)=f^{-1}(F^{-1}(A))=(F\circ f)^{-1}(A),\quad A\in {\mathcal {G}}.}